Martin Ingesson U19: ”Fotbollen är min räddning”

U19:s Martin Ingesson ses som en stor talang. Hans efternamn känner ni säkert igen. Han är nämligen son till den gamle landslagsspelaren Klas Ingesson. Klas är ju tränare för Elfsborgs U19-lag. Detta år har minst sagt varit ett jobbigt år för Martin. Hans fars sjukdom har självklart påverkat honom och han själv säger att fotbollen är hans räddning. Elfsborg.se fick en pratstund med Martin som berättar om sin säsong och om det hemska beskedet.

Hur ser du tillbaka på säsongen?

– Säsongen har varit bra. Vi började lite knackigt, men avslutade vårsäsongen riktigt bra. Sedan tappade vi lite på hösten. Men vi kom tillbaka och nådde ändå slutspel. Självklart har det varit väldigt jobbigt med pappas sjukdom. Det är klart att det har påverkat mig under året. Jag har ändå försökt att hålla det utanför planen. När det är fotboll så är det fotboll som gäller.

Känner du personligen att du är nöjd med din säsong?

– Jag känner att jag har tagit ett stort kliv framåt. Det jag inte var så säker på förra året är jag säker på nu. Jag har hittat mig själv igen och känner att det har visat sig på planen också.

Året har ju verkligen inte varit lätt för dig. Din far fick beskedet att han fått tillbaka cancern. Hur tog du det beskedet?

– Det var självklart ett mycket tråkigt besked. På något sätt kände jag ändå att man hade fått erfarenhet från förra gången. Man greps liksom inte riktigt av samma panik som man gjorde då. Klarade han av det förra gången så vet jag att han kommer att klara detta nu med. Det är klart att jag har dåliga dagar och tänker på detta extra mycket. Men jag har alltid haft en bra dialog med både mamma och pappa, så jag vet att de kan svara mig på alla frågor.

Har det varit en trygghet att ha just din pappa som tränare?

– Jag blir lugn av att träffa honom så självklart är det skönt att ha honom här. Men när han är nere så är han min tränare. Det är så jag måste se det. Vid uttagningar så hade han aldrig tagit ut mig i truppen om han inte trodde på mig. Han tror verkligen på mig och det känns skönt.

Hur har du upplevt att det hemska som skett har påverkat dig som spelare?

– Jag kan ända känna att jag har gjort det bra ute på planen, men självklart har det påverkat mig. Hade allt varit bra så hade jag kunnat vara mer avslappnad. Man har ju blivit mer känslosam. Om man tar som ett exempel en träning som inte gick så bra, så kan det påverka mig mer nu än innan. Jag försöker ända att koppla bort dessa tankar under träning och match. Jag försöker hela tiden att fokusera på min uppgift.

Har fotbollen varit ett stort stöd under denna jobbiga tid?

– Fotbollen är min räddning. Jag går hela tiden in med inställningen att bara gå ut och köra och acceptera läget. Jag kan inte göra så mycket mer än att vara det stöd som jag är till pappa. Att han även tror på mig påverkar mig positivt. Det blir en extra morot för mig, för det är ju fotboll som jag vill spela.

Har du känt en trygghet i att folk kommer fram och pratar om det inträffande, eller känner du bara att det är jobbigt?

– Både och faktiskt. Det beror helt på vilka det är. Är det någon som står en nära så känns det givetvis bra. Annars så kan det kännas jobbigt. Men det är vanligare att helt främmande personer kommer fram till mig i Ödeshög än det är här i Borås. Det är ganska lätt att läsa mig som person om jag vill prata om det eller inte.

Är din pappa en stor förebild för dig?

– Ja det är han. Jag spelar inte på samma position som han gjorde, men vår spelstil liknar varandras. Drömmen är att en gång få spela i någon av hans gamla klubbar.

Christoffer Ekengren