Proffskollen – Johan Larsson
Publicerad: 2016-12-29 14:03Vår man i Danmark heter som bekant Johan Larsson. Det har redan gått två år sedan vår förre lagkapten flyttade för spel i det danska topplaget Bröndby där han efter bara ett halvår fick äran att bära kaptensbindeln.
Vem: Johan Larsson
Var: Superligaen, Bröndby IF
Sedan: Februari 2015
Kom till IFE: 2005, 15 år gammal från Kinna IF
Bästa Johan, hej! Du har ju varit borta i snart två år från oss! Hur har du det?
-Hej! Jag har det jättebra! Vi är halvvägs in i säsongen här, har en vecka kvar innan lite ledighet. Vi ligger tvåa vilket är helt godkänt med tanke på att FC Köpenhamn presterar något enormt just nu, kolla bara Champions League… Så vi får acceptera att vi är tvåa just nu även om vi alltid vill vara etta, såklart! Sen är jag i Köpenhamn så det vore dumt att klaga. Min flickvän Frida flyttade ju med mig och vi trivs jättebra. Det är många svenskar här och vi har många vänner så den dagen man lämnar kommer man definitivt att sakna det. Livet leker!
Underbart! Och fotbollsmässigt går det bra för dig också!
-Ja, framför allt första delen när jag kom hit gick det jättebra. Jag gjorde det jag kunde, var med och gjorde mål och assists och kom mycket med i offensiven. Förra året var lite av ett mellanår där vi till slut hamnade fyra men där vi hade förhoppningar om mer. Vi började dåligt i ligan, det gick dåligt för laget och för mig också, det hör ju ihop det där – lag och ”jag”. Sen fick vår tränare lämna i vinter/våras, precis i slutet av säsongen och så kom en ny tränare och rörde om i grytan. Det kom nya spelare, folk fick spela på nya positioner, det var en osäker period i laget men nu går det bra igen. Vi fick en ny tränare i somras, en tysk som också tog in en ny spelstil med enormt fysisk fotboll med högt press-spel och otroligt många intensiva löpmeter. Det är det enda som gäller nu, du ska vara intensiv och det ska gå fort, jag har aldrig varit med om ett så fysiskt spel tidigare.
Det låter ändå som ett spel som passar dig rätt bra?
-Jo men det gör det absolut. Det var tufft i början bara och det tar ett tag att vänja sig. I början var man helt slut efter 60 minuter och förstod inte hur man skulle orka springa på det sättet i 30 till men nu börjar man komma in i det. Man får vara lite smart också och inte ta alla de där onödiga löpmeterna som man gjorde i början bara för att impa på tränaren…
Hur upplever du den danska fotbollen och Bröndbyfansen?
– Jag upplever överlag att det är ett annat intresse för fotboll i Danmark än i Sverige. Tar man tv till exempel, i Sverige är försnacket typ 20 minuter eller nåt. Här, när vi möter FCK kan uppsnacket vara två timmar! Våra fans är fantastiska, vi är det laget som har flest fans och kortsidan är helt otrolig, varje match. Ändå är det nog mer publik i Sverige, arenorna här är mindre. Rent fotbollsmässigt tycker jag att det är ganska lika ligor, rätt jämbördigt över lag. Danska spelare kommer till Sverige och spelar och svenskar spelar i Danmark. Det är FCK som utmärker sig, de spelar på en nivå som är väldigt hög just nu och de har ekonomiska muskler som ingen annan.
Precis som i Elfsborg är du lagkapten också vilket måste vara väldigt speciellt som utlandsproffs, berätta!
-Ja men absolut. Jag fick bindeln redan efter sex månader men jag är vicekapten till två typ. Både ordinarie kapten och vice kapten är långtidsskadade så jag har varit i ett år nu vilket självklart är en stor ära. Känslan är lite annorlunda, i Elfsborg som är min barndomsklubb jobbade jag mig upp, gjorde fem år i a-truppen och fick äran att kröna sista året som kapten. Här i Bröndby visar bindeln att jag verkligen har de rätta egenskaperna för det – ingen tänker att jag är Bröndbyspelare från grunden utan här är det mina ledaregenskaper som gör att jag har bindeln. Det håller jag väldigt högt.
Och danskan?
-Den funkar bra! Jag förstår allt men har svårt att prata ibland. Jag hade ju en riktigt bra ingång i danskan genom Kevin också. Det gjorde att jag förstod mycket redan från början, vad tränaren sa till exempel. På något sätt känns det fånigt att prata engelska i Danmark.
Vad saknar du mest med Elfsborg då?
-När jag kollar allsvenskan så saknar jag att springa in på Borås arena och vinna matcher där. Jag tänker ofta på SM-guldet och på vad vi åstadkom där 2012. Vi hade ett otroligt lag då med underbara grabbar, det tänker jag ofta på och en dag vill jag komma tillbaka och vinna SM-guld för Elfsborg igen, det vill jag hälsa till alla!
Hur ser närmsta tiden ut nu då? Och framtiden?
– Framtiden…. Jag skrev fyra år så jag har två kvar. Så småningom vill jag vidare, jag är öppen för äventyr absolut men allt ska ju funka också. Jag är helt öppen, det kan lika gärna bli Tyskland som Japan men det är senare! Nu är allt fokus på Bröndby och vad jag kan åstadkomma här, fortsätta utvecklas! Vi spelar sista matchen här på söndag och sen kommer vi hem och firar julen hemma. Vi ska inte åka någonstans utan bara vara hemma och koppla av. Det ska bli jäkligt skönt! Jag kommer in och hälsar på er då!
C.Bruna