God fortsättning alla elfsborgare! Just nu händer det inte så mycket i det gulsvarta lägret så i väntan på att försäsongen ska dra igång publicerar vi lite godbitar om några av våra utlandsproffs. Glädjande nog verkar de må bra allihop! Först ut: Marcus Rohdén. Trevlig läsning!

Marcus Rohdén
Var: Serie A, FC Crotone
Sen: Augusti 2016
Kom till IFE: 2007, 16 år gammal från Hössna IF

Hej världens bästa Roddan – hur har du det?
-Hej! Jag trivs och har det jättebra. Allt gick ju väldigt fort när jag flyttade, jag åkte ner och skrev på och sen blev jag kvar. Min flickvän Elin kom efter några veckor och vi fick lägenhet snabbt och kom i ordning. Vi bor centralt i Crotone och jag tränar lite utanför stan, har kanske 20-25 minuter med bil till träningen. Allt är väldigt annorlunda från hemma. Ingen snackar ju engelska alls och när jag kom var det nästan bara italienare i laget men nu har det värvats in lite andra spelare till laget som pratar engelska, så de är jag mest med men det är ju inte som i Elfsborg där vi alltid hängde utanför planen. Här är det mer som ett jobb så – nytt språk, nytt lag, nytt liv men jag har fått spela direkt från start och kommit bra in i laget.

Hur går det med italienskan för egen del då?
-Jag kan göra mig ganska förstådd, typ om jag ska handla eller fixa något men jag hänger ju inte med när tränaren drar igång, då fattar jag inte mycket. Man ställer sig inte först i kön på övningarna om man säger så haha. Jag följer efter de andra och vill tränaren mig något personligen tar han det med mig efteråt.

Vad är den stora skillnaden från allsvenskan och Elfsborg tycker du?
-Helt klart tempot, det går mycket fortare här. Sen är det överlag otroligt mycket taktisk träning här. Vissa träningar har vi enbart taktik, vi kan gå runt på planen och bara få instruktioner om vad vi skulle kunna göra i olika situationer och efter träningarna kan vi ibland titta på video i någon timme bara för att analysera motståndaren så det är väldigt mycket taktik.

Hur tycker du att du har kommit in i det så här långt?
-Jag har fått mycket speltid och det var också målet, att gå till en klubb där jag skulle få spela mycket och så här långt har det fungerat bra.

Hur är fotbollslivet annars där nere?
-Vi har en nyrenoverad arena nu som vi kan spela på, den tar kanske runt 10 000 personer. Man märker att fansen är väldigt inbitna och engagerade och går man ut på stan så snackas det fotboll hela tiden. Man lever fotboll här kan man säga.

Vi har ju haft glädjen att få se dig i landslaget nu också, grattis! Och mycket beröm fick ni också, ”det nya landslaget”.
-Tack! Ja, det är ju en dröm att få vara med i landslaget och representera Sverige. Jag tror att en stor anledning till att jag fått chansen är min prestation i Elfsborg tidigare. Janne och PW (Andersson och Wettergren reds.anm) känns helt klockrent, två enkla människor som brinner för fotboll. Och PW har jag ju haft tidigare också vilket ger lite extra trygghet.

Ja, och på samlingen i september fick vi se alla våra favoriter ihop igen – du, Hult, Hiljemark och Claesson. Hur var det?
-Haha, det var superkul men kändes nästan konstigt, som att vi var med i juniorlaget igen men det var sjukt kul och kändes väldigt tryggt och bra. Extra kul att det gick så bra i kvalet senast nu också.

Ni har kommit ungefär en tredjedel in i säsongen nu. Snart lite julledigt så du kan komma hem och hälsa på oss? Något måste du väl ändå sakna med oss?
-Ja, såklart! Alla killarna i laget, lagsammanhållningen vi hade… Fansen saknar man sjukt mycket och Borås… det är ju hemma där familj och alla vänner finns, så visst saknar jag er men vi har två matcher kvar nu sen kommer vi hem och firar jul. Då kommer jag in och hälsar på!

C.Bruna